Ett sällsynt exemplar

nu är båda proven avklarade och hjärnan är åter tömd. skönt! dock blir den istället fylld med en massa annat ludd. särskilt efter att ha kollat på the notebook, som för övrigt är världens bästa och finaste film. varför är livet aldrig som i filmer? jag har inte ätit något ordentligt på hela dagen, men jag är konstigt nog inte hungrig. jag är ovän med mina päron pga en mängd olika saker som bara är löjliga, egentligen. men jag är en envis jävel, alltid varit och kommer alltid att vara. promenixade för mig själv innan ikväll. satt på min gamla skola och mindes tillbaka. sjukt, men ska jag vara ärlig så saknar jag tiden i 0-6;an. man hade fan inga problem överhuvudtaget. fina minnen dök åtminstone upp framför mig där jag satt, på samma ruttna bänk som jag suttit på så många gånger förut, men för cirka 5 år sedan. sjukt vad tiden går fort! idag saknar jag allting, jobbigt med sådana dagar. schlater.